Över 90 procent av styrelseledamöterna i herrallsvenskans fotbollsklubbar är män. Bara 5 procent har utländska namn. Idrottsrörelse präglas inte av mångfald och jämställdhet, skriver ungliberalerna Majed Safaee, Caroline Lundström och Makan Afshinnejad.
Miljoner svenskar, oavsett kön, ålder, religion och etnisk härkomst, följde Tre Kronor i det guldglänsande ishockey-VM. Om någon månad kommer miljoner svenskar att sitta lika fastklistrade framför tv-apparaterna för att följa landslaget i fotbolls-VM.
Vi är starkt medvetna om och uppskattar det arbete som många idrottsklubbar gör när det kommer till integration och jämställdhet. Men vår kartläggning visar att elitklubbarna måste bli mycket bättre. Vi har kartlagt sammansättningen i styrelserummen för klubbarna i herrallsvenskan, damallsvenskan, Superettan, damettan samt Elitserien, utifrån könssammansättning samt antalet personer med annat etniskt ursprung.
Det vi har kommit fram till är oroväckande och visar på något helt annat än en idrottsrörelse präglad av mångfald och jämställdhet. I herrallsvenskan innehas över 90 procent av styrelseplatserna av män, samtidigt som antalet personer med utländska namn endast har fem procent av platserna. Samtliga av föreningarnas ordföranden är män. Lika illa är det i Superettan, återigen har männen över 90 procent av styrelseplatserna. Och även om siffrorna för personer med utländska namn i styrelserna kryper upp till cirka 8 procent bör man ha i minnet att Södertäljeklubben Assyriska står för nästan hela den ökningen. Även här dominerar männen ordförandeposterna; 15 av ordförandena är män och enbart en kvinna. Läget är inte mycket bättre i klubbar där damlagen spelar i den högsta ligan. Även i damallsvenskan dominerar männen styrelserummen och andelen personer med utländska namn är fortfarande låg. I damallsvenskan innehar kvinnor mindre än 40 procent av styrelseplatserna och antalet personer med utländska namn är lika lågt som i herrallsvenskan.
Extra uppseendeväckande är att även i damallsvenskan dominerar männen ordförandeposterna: åtta av klubbarna har en man som ordförande. För klubbarna i damettan är läget ännu mer bekymmersamt, här är över 70 procent av alla styrelse- ledamöter män och antalet personer med utländska namn utgör mindre än 5 procent av alla styrelseledamöter. Här domineras ordförandeposterna fullständigt av män: 22 av klubbarna har en man som ordförande. Lika nedslående är siffrorna för svensk idrotts andra flaggskepp, ishockeyn. I Elitserien har männen över 90 procent av styrelseplatserna och personer med utländska namn ligger under 10 procent. Här innehas också samtliga ordförandeklubbor av män. Men det stannar inte där, inte ens själva förbundsstyrelserna föregår med gott exempel. I Svenska fotbollförbundets styrelse sitter sex män och en kvinna. Inte någon har utländskt namn. Samma dystra siffror gäller för ishockeyförbundet; av elva platser sitter män på tio och inte heller här finns det någon med utländskt namn.
Vår kartläggning visar att elitklubbarna i varken fotbollen eller ishockeyn kommer upp till de jämställdhetsmål som riksidrottsförbundet satt. I stället framträder en bild av mansdominerade och homogena styrelserum. Vi vill samtidigt klargöra att vi i vår undersökning funnit en handfull klubbar som verkar ha lyckats med sitt jämställdhets- och jämlikhetsarbete. All heder åt dem. Vi vill också klargöra att vi har den allra största respekt för och uppskattning av alla de människor som lägger ner oerhört mycket tid och engagemang i idrottssverige.
Vi uppskattar deras arbete och är starkt medvetna om att Sverige är ett bättre land tack vare deras engagemang. Men ska idrottsrörelsen fortsätta att vara en mobiliserande och samlande kraft måste fler människor med andra erfarenheter och annan bakgrund släppas in i styrelserummen. Klubbarna och förbunden borde vakna upp och ta ett större ansvar, genom att verkligen titta på hur de kan förändra sitt arbetssätt för att få in fler kvinnor och invandrare i styrelserummen. MAJED SAFAEE, CAROLINE LUNDSTRÖM, MAKAN AFSHINNEJAD styrelseledamot Liberala ungdomsförbundet respektive ordf feministiska nämnden, Liberala ungdomsförbundet respektive generalsekreterare Liberala studenter.
| Kommentarer |
|




