Idag bor det 71,4 miljoner människor i Iran. Nästan åtta gånger mer människor än i Sverige och av dessa är mer än 25 % arbetslösa. Till följd av arbetslösheten och den därtill kopplade rastlösheten har drogmissbruket ökat markant. Enligt UNICEF:s rapporter har Iran idag det största drogmissbruket i regionen, ett missbruk som har bidragit till en stor ökning av HIV-infektioner och AIDS.Hälften av Irans befolkning är under 30 år, alltså ca 35 miljoner människor. Ett av de största problemen för dagens ungdom i Iran är arbetslösheten och det största hoppet finns troligen inom utbildningen.
Antalet kvinnor i Irans universitet har ökat avsevärt de senaste åren. Mer än 60 % av studenterna består idag utav kvinnor. I Sverige är det kvinnliga eftergymnasiala studentantalet nästan lika högt. Enligt siffror från 2005 finns det närapå 60 % kvinnliga studenter registrerade i Sverige, vilket motsvarar ca 200 000 kvinnliga studenter. I Iran handlar det om något mindre än 2 miljoner kvinnliga studenter.
Experter menar att utbildning bland kvinnor i just Iran har ett starkt socialt värde. <br />Enligt Golnaz Esfandiari, korrespondent och psykolog, använder iranska kvinnor studierna för att få mera frihet, skjuta upp äktenskapsplaner och lämna hemmet. Den här trenden kommer snart att påverka Irans framtid. Ju fler kvinnor som utexaminerar från universiteten desto större kommer kraven på jobb och jämställdhet vara i framtiden.
Många kvinnor har redan börjat jobba inom både privata och allmänna sektorn. Exempelvis har antalet kvinnliga anställda ökat stort de senaste åren inom affärslivet. Sammanlagt är yrkesverksamheten bland kvinnor relativt låg med endast 10 % utav den totala arbetskraften. Men med det stigande antalet studenter kommer dessa siffror troligtvis att gå upp inom en snar framtid.
Traditionellt kvinnodominerande jobb i kontor, som sekreterare, har alltmera börjat ersättas utav ingenjörsjobb. I ett starkt mansdominerat samhälle, där de kommande specialisterna till stor del kommer att utgöras av kvinnor, är detta en stor förändring. I det långa loppet kommer det vara svårt för de iranska myndigheterna att neka kvinnliga experter tillträde till arbetsmarknaden om de vill hålla ikapp med den internationella konkurrensen.
Här är det viktigt att anmärka att den här utvecklingen inte fanns i samma utsträckning innan revolutionen, men samtidigt bör det betonas att den inte är en utveckling som kommit tack vare den islamska regimen utan snarare trots den kvinnoförtryckande regimen. Redan idag finns det kvinnliga chefer inom kontors- och bankväsendet. Spåren sätter sig dessutom inte bara i arbetslivet, utan även i samhället som helhet, där det syns en ny trend: det föds färre barn.
Det är här intressant att se på hur de iranska myndigheterna reagerar på denna utveckling. Skolministern har bland annat visat sitt missnöje genom att föreslå ett kvoteringssystem som ska minska antalet kvinnliga studenter inom områden där de håller på att hamna i majoritet, som t ex läkarlinjen. Det har även diskuterats om att hindra kvinnor från att nå en högre utbildningsnivå.
Mycket talar för en progressiv förändring av de gamla stereotypa könsvärderingarna, även om den ”nya iranska kvinnan” står under hotet att bli nekad utbildning om skolministerns ord blir verkställt. Inte nog med dessa typer av motstånd som finns inom stora delar utav parlamentet, det iranska samhället har inte tillräckligt med sysselsättning för de utexaminerade studenterna. Arbetslösheten är ett av de största hoten i dagens Iran. Ändå går det inte att förbise det stora antalet studenter som finns i landet och som sätter press på politiken.
Hoppet ligger främst hos de unga. Bland kvinnliga studenter, som kanske inte är medvetna om att de håller på att bryta den traditionella patriarkala grundstrukturen i det iranska samhället. Ett samhälle som står inför en ny fas, där allt fler kvinnor kommer träda in i yrkesområden som tidigare dominerats av män, där allt fler kvinnor kommer vara kvalificerade för att ha chefspositioner, där allt fler kvinnor kommer sätta press på samhället och politiken att förändras till att bli mer jämställt.
Pouran Djampour Jämställdhetsansvarig i Initiativ för demokrati http://www.initiativ-iran.org
| Kommentarer |
|




